Livslycka.

Det är en otroligt underbar känsla att man får lägga sig bredvid och vakna bredvid en människa som man älskar med varenda fiber i hela kroppen, någon som gör en glad bara man tittar på honom. Varenda gång vi är isär så saknar jag honom. Första gången jag såg honom så sa jag "herregud, det där är den vackraste människan jag sett i hela mitt liv", och då  kände jag honom inte ens. Det var säkert 2 år sen. 

Nu känner jag honom och det har bara blivit bättre, han är verkligen världens vackraste på både in- och utsidan. 

Jag har aldrig känt så här förut. 

Aldrig så här mycket. 

Vad jag hoppas han orkar med mig, för jag vill tillbringa resten av mitt liv med att älska honom. Med honom är jag komplett.